Rådgivare
Texten nedan är maskinöversatt från tysk originaltext.
Allt runt svetsen: Olika modeller för individuella krav
Svetsutrustning kan användas på många olika sätt för att permanent, stabilt och belastningsbart sammankoppla metalliska material genom värme. Med en svets tillverkar du svetsade delar av stål och andra metallsorter och utför reparationer, till exempel i bilbranschen.
För det kan du använda en svetsenhet
Hur fungerar en svetsmaskin?
Vad behövs för svetsning?
Vilka svetsredskap finns det?
Ta hänsyn till arbetsmiljön vid val av svetsutrustning
Tips för val av svetsapparat
Så arbetar du med din nya svetsaggregat
För det kan du sätta in en svetsenhet
Svetsning med en svetsmaskin är en populär metod för att förena arbetsstycken av samma metall och delvis även av plast genom värme och tryck. Svetsprocessen sammanbinder delarna så hårt att de endast kan separeras med andra verktyg och/eller med hög kraft- eller värmepåverkan. Experterna talar därför också vid svetsning om en olösbar, materialstyrd anslutningstyp av (kombinerade) fötter.
Extrem hållbarhet även under högsta belastning gör svetsning inom maskinbyggnad, metallkonstruktion, stålbygge, skeppsbygge, bilbyggen, rörledningskonstruktion, brobyggnad, låssmeder och många andra områden med bästa möjliga anslutningsanvändning. Till skillnad från de delar som sammanfogats med skruvar, nitar och bultar kan svetsfogar endast lösas genom att förstöra komponenterna.
Med en egen svetsenhet kan du svetsa hemma eller i din drift. När du vill koppla ihop två delar av samma metall oskiljaktigt med varandra, är en svetsenhet det lämpliga verktyget. Svetsning kan användas för många av de vanligaste metallerna inom yrkesutövning och privat bruk, t.ex. olegerat stål, järn, legerat stål, koppar, brons, mässing, zink, rostfritt stål, lättmetall som aluminium och aluminiumlegeringar, plåt och tunnplåt. En svets är därför lämplig för användare som vill hantverksmässigt använda, reparera eller utforma något.
Moderna svetsapparater kännetecknas av en enkel hantering, snabb start och höga säkerhetsstandarder. Bland de viktigaste tillverkarna av svetsapparater och svetsteknik finns GYS, Einhell, ElektroniAix, Gregersen, Lorch, TECHNOLIT, TLWIN och Trafimet.
Hur fungerar en svetsmaskin?
Sammansvetsning av metaller med svetsaggregat baseras på principen om smältsvetsning. Materialet sammanfogas med hjälp av värme, med hjälp av olika metoder för värmeproduktion, oftast på grundval av gaser och/eller elektrisk energi. Utifrån tillförd energi omsätter svetsen i punktvis värmeenergi.
Värmen smälter de båda vardagens komponenter vid kopplingsorganen. De flesta svetsredskap använder skummande tillsatsmaterial i form av stavar eller trådar. Svetsfogen stelnat när den kallvar förmjukelt skapar önskad anslutning.
Svetsutrustning är mycket mångsidig: Den skapar punktvisa svetsfogar, till exempel för påhäftning av plåtar - och svetssömmar som du skapar längs med metalldelarna. Förutom en god svetsapparat krävs det lite övning tills svetsarna sitter som du vill.
Förutom materialbundna fötter, alltså fast hopfogning av komponenter, finns det även svetsutrustning som plasmaskärare för att dela metallföremål i flera delar.
Vad behövs för svetsning?
För svetsning av alla typer av metaller behöver du en svetsmaskin - även kallad svetsmaskin, passande förbrukningsmaterial som svetselektroder, gas och svetstråd samt en personlig skyddsutrustning. På svetsaggregat, tillbehör som är beroende av den använda svetsmetoden behöver du vanligtvis en slaghammare, svetssläppmedel, strömmunstycken eller gasmunstycken, sprickkontrollmedel, kontaktrör och jordklämmor. Skruvtvingar rekommenderas också för fastsättning av arbetsstycken under svetsningen.
Viktiga punkter vid tillverkning av svetsfogar är förberedelse av svetsfogar och uppföljning av svetsningen. Till detta lämpar sig slipmaskiner som vinkelslip kapnings- och skrubbskivor för metall, filar och trådborstar. Svetsning för små delar som är användbart är ett eldfast och höjdjusterbart arbetsbord eller en arbetsbänk med skruvstäd.
Vilka svetsredskap finns det?
Det finns flera typer av svetsmetoder, så du kan välja mellan olika svetsapparater. Svetsmetoder för stål som används inom hobby, hantverk, byggen och även inom industrin är elektrosvetsning och skyddsgas-svetsning.
Vilken enhet som är rätt för dig beror på de material du vill bearbeta och på den plats där du svettas. Fundera i förväg över vilken typ av metall och materialtjocklek du vill bearbeta.
Elektrodsvets
En Elektrodsvets eller ljusbågsvetsen bygger på den billigaste och relativt enklaste metoden för att svetsa metalldelar med varandra. Svetselektroder arbetar med två polacker: En kläms fast på en blank plats av arbetsstycket och den andra är ansluten till en stavelektrod (MMA) via elektrodhållaren, som svetsaren håller på att ta bort vid ett avstånd. Det uppstår en elektrisk ljusbåge, som brinner av elektroden under hög temperatur. Innerförpackningen bildar en skyddande gasklocka och ett slagskikt på svetsfogar som avskärmar svetsningen från yttre påverkan.
Elektroderna (MMA) används själv som extramaterial. Det finns beroende på användningsområde och arbetsstycke i många olika utföranden med olika längd och mantling. Efter det att smältbadet har svalnat avlägsnas slagg.
Inverter-svetsutrustning arbetar med en svetsinverter. Den omvandlar nätströmmen exakt till svetsström. Inverter-svetsapparater har mycket goda svetsegenskaper och är därför lämpliga för många elektrodvarianter.
Komponenter i en svetsmaskin med elektroder: 1. Stavelektrod 2. Mantling 3. Kärnstav 4. Gas/slagg 5. Ljusbåge 6. Omsmält zon 7. Arbetsstycket
Mig-MAG-svetsapparat (skyddsgassvets)
Svetsapparater med skyddsgas skiljer sig åt beroende på vilken typ av skyddsgas de använder i metall-, aktiverande gasråd - kort MAG-svetsutrustning - och metall-Inertgas-svetsutrustning - kort mig-svetsutrustning.
Med mig MAG-metoden bränner den elektriska ljusbågen mellan den smältande, automatiskt tillfogade svetstråden som elektrod och arbetsstycket. En separat ansluten svetsgas skyddar ljusbågen och svetszonen mot tillträde av utomhusluft. Skyddsgas och svetstråd anpassas till de råvaror som ska bearbetas. Mig-svetsutrustning använder ofta argon, helium eller blandad gas. Vid MAG-svetsning med aktiva gaser är en gasblandning av argon, koldioxid och syre vanlig. Fylld tråd-svetsutrustning arbetar dessutom med en fylld tråd för stabilisering av ljusbågen.
Mig/MAG-svetsning ger en rad fördelar som gör denna svetsteknik till den mest använda svetsmetoden idag. Den stora svetshastigheten, den minimala omarbetningen och den låga förseningen ger en hög ekonomi. Svetstrådshållfasthet, goda tunnplåtsegenskaper och enkel och säker hantering av mig/MAG-svetsapparater i stål, aluminium och rostfritt stål gör denna process universell.
Komponenter till en mig-MAG-svetsapparat: 1. Skyddsgasmunstycken 2. Strömmunstycke 3. Elektrod 4. Skyddsgas 5. Ljusbåge 6. Omsmält zon 7. Arbetsstycket
Mig-lödsvetsapparat
Mig-lödtvetsvit är en hårdlödningsmetod och används framför allt vid bearbetning av förzinkade finplåtar. Den elektriska ljusbågen bränner mellan den smältande, kontinuerligt tillfogade lödtrådelektroden och arbetsstycket. Den överförda skyddsgasen skyddar ljusbågen och den flytande lot mot omgivningens påverkan. Tack vare den lägre smälttemperaturen hos lödtråden jämfört med mig/MAG-svetsning uppstår endast minimal zinkavbränning inom området för direkt lödtenn. Den lilla värmeappliceringen minskar kretsen även vid tunna plåtar.
Komponenter i en mig-lötsvetsapparat: 1. Skyddsgasmunstycken 2. Strömmunstycke 3. Lödelektrod 4. Skyddsgas 5. Ljusbåge 6. Lödgods 7. Arbetsstycket
TIG-svets
Vid WIG-svetsförfarande - det korta WIG vid WIG-svetsning står för Wolfram-Inert-gas - bränner den elektriska ljusbågen mellan den icke smältande Wolfram-elektroden och arbetsstycket. Ljusbågen vid WIG-svetsning är intensiv och kan lätt ledas. Införd argon-skyddsgas skyddar ljusbågen och svetszonen mot inträde av omgivningsluft. Vid behov tillsätts tillsatsmaterial för hand eller med hjälp av kalltråd.
Fördelar med WIG-svetsningen är den enkla hanteringen, eftersom den bara skapar lite rök och knappt smuts. På så sätt har svetsaren god sikt på svetsningsområdet och kan arbeta precist. Den smala svetszonen, avlägsnandet av flussmedel och den sprutfria ljusbågen ger exakta sömmar utan slagganslutningar, så att en ombearbetning ofta behövs inte.
Komponenter i en mig-lötsvetsapparat: 1. Gasmunstycke 2. Wolfram-elektrod 3. Skyddsgas 4. Ljusbåge 5. Omsmält zon 6. Arbetsstycket
Plasmaskärare
Plasmaskärningen kan användas för att skära stål, rostfritt stål, aluminium, koppar, gjutgods, mässing och andra metaller. Vid plasmaskärning eller plasmaskärning uppstår den elektriska ljusbågen mellan den icke-smältande elektroden och arbetsstycket.
Genom ett munstycke tillförs tryckluft och sällan även skyddsgaser. I brännaren uppstår en högt uppvärmt gas med hög energihalt, som blåses ut utåt genom munstycket och joniserar luften. Joniseringen gör luften ledande och ger en ledande förbindelse till arbetsstycket. Den joniserade gasen som överför ljusbågen till arbetsstycket kallas plasma. Den höga energidensiteten hos plasmabågen ger en hög skärhastighet.
Komponenter till plasmaskärmaskiner: 1. Elektrod 2. Skärgas 3. Kylgas 4. Plasmamunstycke 5. Plasmamålbåge 6. Arbetsstycket
Ta hänsyn till arbetsmiljön vid val av svetsutrustning
Tänk på om du vill använda apparaten utomhus eller bara i slutna rum innan du köper den. Svetselektroder arbetar med en vindokänslig elektrod, som du kan svetsa utomhus med. Däremot är skyddsgas-svetsutrustning vindkänslig och i första hand avsedd för användning inomhus. Vinden blåser bort skyddsgasen från svetsstället, vilket inte längre skyddar mot oxidation.
Tips för val av svetsapparat
Följande tips hjälper dig att välja en skräddarsydd svetsmaskin för dina behov.
- Effektiv arbetstid: Ju högre effektiv arbetstid en maskin enligt beskrivningen, desto längre kan du svetsa.
- Ventilation: Se till att din nya svetsmaskin har en inbyggd ventilation om möjligt. Fläkten transporterar värme bättre och ger en lång användningstid utan avbrott.
- Termoöverbelastningsskydd: En inbyggd termosäkring förhindrar överhettning av svetsapparaten. Om temperaturgränsen överskrids stänger apparaten tillfälligt av för att starta en kylfas.
- Multiskala eller steglös svetsströmreglering: Med denna praktiska funktion kan du ställa in svetsströmmen efter dina behov för den planerade uppgiften. På så sätt kan enheten kompromisslöst anpassas till ditt projekt.
- Mobilitet: Planerar du svetsarbeten huvudsakligen på en plats eller bör din nya svetsenhet vara mobil? Förutom standardmodeller finns det även lätta, kompakta modeller som är enklare att transportera.
- Tänk på förbrukningsmaterialet: Tillsammans med din nya svetsenhet behöver du också på bästa sätt en grundutrustning för svetsutrustning. Du får allt du behöver för att svetsa iväg från starten.
Så arbetar du med din nya svetsaggregat
Innan du startar rengör arbetsstycken och använd din personliga skyddsutrustning.
- Ta bort smuts: Ta bort smuts, damm, lack, fett och främmande föremål från komponenterna. Fixera arbetsstycken vid behov på ett passande icke brännbart underlag.
- Städa upp arbetsytan: Ta bort alla brännbara och mycket lättantändliga material från arbetsytan, eftersom den vid användning kan spruta bort gnistor.
- För ventilation: Se vid svetsning i slutna utrymmen för en mycket bra ventilation. Vid svetsning uppstår ångor, gaser och damm som är skadliga för hälsan, och därför måste arbetsmiljön alltid vara tillräckligt ventilerad.
- Bära skyddskläder: Vid svetsning kan värme, gnistor, ljusbågar och UV-strålar äventyra hälsan. Använd därför alltid lämpliga skyddskläder bredvid kläder som täcker kroppen. Till personlig skyddsutrustning vid svetsning hör en svetshjälm med skyddsglas eller en handskylt med skyddslvisir, svetshandskar av läder och arbetsskor. Kontrollera då att alla hudpartier är täckta.
- Skydda tittarna: Även kolleger, anställda och åskådare som ser svetsningen får inte se på svetsstället och ljusbågen utan att ha ett ögonskydd.
- Kontrollera arbetsområdet efter slutförd svetsning för att undvika brandrisk i efterhand.