Rådgivare
Texten nedan är maskinöversatt från tysk originaltext.
Värt att veta om dimrar
Was är en dimmer?
Hur fungerar en dimmer?
Vilken dimmer passar till vilka ljuskällor?
Vilka typer av dimrar finns?
Vad bör man tänka på när man köper dimrar?
De vanligaste frågorna om dimrar
Was är en dimmer?
Med dimbara ljuskällor skapas en perfekt miljö.
En dimmer är en elektronisk komponent som gör att strömtillförseln till anslutna lampor eller ljuskällor kan ställas in steglöst. Beroende på situation kan ljusstyrkan på belysningen anpassas individuellt.
Det was som fungerar utmärkt hemma under en mysig tv kväll med en bra film kan även användas perfekt vid presentationer i sammanträdeslokaler: Ljusstyrkan i taklampan reduceras så mycket att den kontrastrika TV-bilden kommer till sin rätt, men inte bländar.
Precis som i ett hörn på soffan kan de aktuella arbetsplatslamporna och skrivbordet justeras till optimal ljusstyrka. Lamporna för rumsbelysning kan sedan återställas till ett behagligt ljusvärde. Det sparar elkostnader och minskar energiförbrukningen vilket avlastar vår miljö.
Med dimbara lampor är möjligheterna med en individuell belysning mycket varierbar och kan anpassas perfekt i olika situationer.
Hur fungerar en dimmer?
En dimmer arbetar med 230 V nätväxelspänning, som har en frekvens på 50 Hz. Det innebär: Per sekund förses t.ex. en glödlampa med 50 positiva och 50 negativa halvvågor.
Ljuset varierar därför 100 gånger per sekund i ljusstyrkan. Det mänskliga ögat kan dock ta mycket för att se dessa snabba förändringar av ljusstyrkan. Det skapas ett jämnt helhetsintryck av ljusstyrka.
För att minska ljusintrycket får inte längre de kompletta halvvågorna tillföras lampan. En del av halvvågen måste så att säga skäras bort.
Vid ett effektivvärde på 230 V ligger toppspänningen vid 325 V.
Elektroniskt avskuren
Om inget sinusvåg är avskuret lyser lampan med full Leuchtkraft.
I en dimmer finns en elektronisk strömbrytare inbyggd, som på grund av avsaknad av mekaniska komponenter kan växla ganska snabbt. Triac är särskilt lämplig för denna uppgift. De är prisvärda och kan genomföra en riktad omkoppling vid varje halvvåg av nätväxelspänning. I praktiken innebär 100 till-/frånkopplingar per sekund.
Dessutom kan Triac leda ström i båda riktningarna. På så sätt används både de övre (positiva) och de lägre (negativa) halvvågorna från lampan för att producera ljus.
Hur starkt lyser den anslutna ljuskällan kan belysas med den effektiva växelspänningens yta. Om inget sinusvåg är bortklippt är sinusvågens fulla yta effektiv och ljuskällan skapar max. ljusstyrka.
För att kunna klippa bort den del av växelspänningen som inte behövs finns två kopplingsvarianter:
DIMMER
De första dimrarna räknas till fasvinkeldimrar. De var lätta att montera, hade ganska få komponenter och fungerade perfekt med de då vanliga glödlamporna (ohmsk belastning). Man var tvungen att se till att effekten från anslutna glödlampor inte översteg dimmerns maximala effekt. Även för induktiva laster som block- eller ringkärntransformatorer från lågvoltshalogensystem har denna dimmer varit lämplig.
Funktionssätt:
Vid faskontroll-dimmer förskjuts inkopplingsmomentet hos respektive halvaxel. Efter att växelspänningen har nollstängts låser Triac-lampan inte ström. Först när impulsen kommer slår Triac på och vid utgången av dimmern hoppar spänningen till växelspänningens aktuella värde. Triac förblir ledande tills växelspänning når noll-linjen och det minimala förströmmen underskrids. Först vid nästa påkopplingsimpuls sätts Triac på igen.
Reglering:
Genom att förskjutningen av tidpunkten för inkoppling kan lampans ljusstyrka regleras. Om tiden flyttas till höger blir lampan mörkare. Om tiden flyttas till vänster blir lampan heller ljusare.
Fasintervalldimmer
En dimmer som fungerar med glödlampor utan störningar i flera år kommer att skapa problem med en ny NV-halogenlampa med lika bra belysning. Orsaken till detta är den elektroniska halogentransformatorn. Denna ger en kapacitiv last som vid en plötslig tillkoppling förorsakar en hög strömförbrukning. Därför måste spänningen "mjuk" stiga "försiktigt" vid kapacitiv last. Abrupt frånkoppling är däremot möjlig utan problem.
Funktionssätt:
Vid faskontroll-dimmer flyttas det aktuella halvaxelns slagmoment. Som elektronisk strömbrytare används Power MOSFET-transistorer eller IGBT. Efter att ingen genomgång har utförts stiger växelspänningen ”mjuk” vid utgången av dimman. Utgångsspänningen motsvarar i detta ögonblick ingångsspänning. Om avstängningsimpulsen kommer slår dimmern av spänningen i slag. Lampan får från och med detta ögonblick ingen ström. Den aktiveras först vid nästa nollgenomgång.
Reglering:
Genom att flytta avstängningspunkten kan lampans ljusstyrka regleras. Om tiden flyttas till höger blir lampan heller ljusare. Om tiden flyttas till vänster blir lampan mörkare.
Obs!
I den tekniska vidareutvecklingen har nu även framkantsdimmer utrustats med Power MOSFET-transistorer eller IGBT. Även om det innebär en betydligt större teknisk ansträngning och priset blir något högre. I kombination med en smart styrelektronik förstoras användningsområdet för denna dimmer betydligt. På så sätt kan många olika ljuskällor dimmas.
Vilken dimmer passar till vilka ljuskällor?
Vid tider då nästan bara glödlampor användes för belysning var man definitivt inte tvungen att fundera över om dimmern passar ljuskällan.
Men under tiden finns det en nästan oöverskådlig mångfald av olika ljuskällor. Förutom hög- och lågvoltshalogenlampor, lysrör och lågenergilampor, erövrar LED-lampor alltmer marknadsandelar.
Tyvärr är inte alla dessa ljuskällor dimbara utan begränsningar. Särskilt när det gäller LED-lampor uppstår effekten att den på grund av den låga strömförbrukningen inte når den nödvändiga minimibelastningen för många dimrar.
För att snabbt hitta rätt dimmer, märker tillverkarna av sina dimrar med en liggande triangel och med tre bokstäver:
Bokstäverna visar för vilka lampor dimmern är lämplig.
Led R: Denna bokstav står för ohmska laster. Till dessa hör glödlampor och även högvoltshalogenlampor. I stället för denna märkning används ofta en cirkel med X som en glödlampa. I regel handlar det om dimrar om fasdimmer.
Led L: Denna bokstav anger induktiva laster. Till de induktiva belastningarna räknas konventionella halogentransformatorer i lindad konstruktion, t.ex. block- eller ringkärnetransformatorer. Men även 230 V elmotorer kan regleras när motorns effektförbrukning inte överstiger den maximala dimmereffekten. Även dessa dimrar är i regel dimmers med faskontroll.
Led C: Denna kodbokstav står för kapacitiva laster som t.ex. elektroniska halogentransformatorer eller elektroniska förkopplingsdon. Led-lamporna kan även drivas med dessa dimrar, om LED-lamporna uttryckligen anges som dimbara. Dessa dimrar är i regel fasdimmer.
Vårt praktiska tips:
Om du har en äldre dimmer i händerna, med vilken inga bokstäver är tryckta, kan du med hjälp av effektangivelsen genomföra en klassificering. Om effekten anges i watt (W) är dimmern endast lämplig för ohmska laster (R). Om effekten anges i VA (volt ampere) är dimmern förutom ohmsk belastning även lämplig för induktiva laster (L) som t.ex. konventionella transformatorer.
Dimbar LED-ljuskälla
Idag klassificerar även tillverkarna av ljuskällor dina produkter allt bättre.
Det räcker med en snabb blick på förpackningen och kunden ser vid första anblicken om den aktuella ljuskällan är dimbar eller inte.
Vilka typer av dimrar finns?
Dimmer för bostads- och affärsområde finns i olika former och utformningar. De är antingen fast monterade i lampor, kan monteras i kopplingsdosor eller även i installationsfördelare. För mobila lampor används gärna sladdimmer, som integreras direkt i anslutningsledningen.
Följande översikt beskriver de viktigaste och mest använda dimmertyperna och hjälper dig att hitta rätt dimmer.
Universaldimmer
Den här typen av dimmer är en av de mest finurliga dimmervarianterna, som kan monteras relativt enkelt. Nästan alla belastningstyper kan dimmas med en enhet av denna typ. Vid användning mäter denna dimmer den anslutna belastningens karakteristik automatiskt. Sedan använder du sedan den passande principen för dimmer.
Vrid- och touchdimmer
Dessa två typer av dimrar skiljer sig åt beroende på typ av användning. En vriddimmer reglerar du steglöst med en vridknapp ljusstyrkan på taklampor, spotlights eller andra lampor. Genom att trycka på vrid-dimmern slås belysningen på eller av.
Vid en touch-dimmer finns som brytare en typ vippbrytare som kan användas på två olika sätt. Genom att trycka längre på knappen nedåt eller uppåt, eller genom att sänka intensiteten i belysningen. Med en kort knapptryckning slås ljuset på eller av helt.
Dimmer för utanpåliggande och infälld montering
Dessa begrepp skiljer sig åt beroende på hur installationen görs. Infälld dimmer kan, som namnet antyder, gömmas i en så kallad infälld dosa med elinstallation för infälld montering av strömbrytare under puts. En utanpåliggande dimmer blir däremot inte infälld i väggen, utan kan enkelt monteras på väggen.
Dimmer din-skena
Denna beteckning beror på dimmerns installationsform. Din-skene-dimmer monteras i säkringsskåp, undercentraler eller lådor på hållarskenor. En skena eller din-skena kallas en profilskena i metall, på vilken olika elektriska drivmedel, som t.ex. ledningsskyddsbrytare, installeras. Associeringen med en hatt är beroende av formen på profilskena.
Sladdimmer
I motsats till fast monterade dimrar, som antingen finns i väggen, eluttaget eller själva ljuskällan, kan dessa praktiska, små enheter så att säga byggas "däremellan". En kombination av kontakt och uttag placeras framför den lampa som ska dimas, medan den steglösa dimmerfunktionen regleras via en brytare på en lina. Dessa modeller är perfekta för enkel kombination med golvlampor och sidobelysning.
Vad bör man tänka på när man köper dimrar?
De flesta lågenergilampor är inte dimbara.
Innan du köper dimmer bör du klargöra om din ljuskälla är dimbar.
Särskilt när det gäller lågenergilampor är denna dimmer oftast inte möjlig, och vanliga lysrör passar inte ihop med en dimmer.
Vanliga glödlampor kan styras med dimmer, men på grund av lagstiftningen ersätts glödlampor mer och mer av moderna lampor. Alla halogenlampor kan däremot utan problem dimmas, vilket was/s får en positiv effekt på energiförbrukningen.
Led-lampor finns som dimbara varianter, där dimmern även måste vara lämplig för LED-lampor.
En annan viktig punkt vid dimmerurvalet är max. anslutningseffekt. Strömmen som flödar genom de elektroniska brytarna i dimrarna är begränsad av konstruktionen. Därför får effekten hos de anslutna ljuskällorna inte vara större än dimmerns maximala anslutningseffekt. Eftersom dimmern alltid behöver en viss minsta last anger tillverkarna alltid ett effektområde. Särskilt vid LED-ljuskällor kan det hända att minsta belastning på dimmern inte uppnås och ljusstyrkan inte kan regleras.
När dimmern måste integreras i ett befintligt strömbrytarprogram, är det ofta den bättre lösningen att få rätt dimmer från tillverkaren av strömbrytare/uttag. Detta säkerställer att dimmer, brytare och uttag optiskt perfekt harmoniserar med varandra.
De vanligaste frågorna om dimrar
Hur kan ICH dimma LED:er?
Få tillgång till dimbara LED-lampor, som du i anslutning med passande dimrar för LED:er. Du riskerar vid icke samordnade enskilda komponenter att dimmern inte kommer till rätta med den låga strömstyrka som råder och att LED-lamporna inte lyser alls.
Kan ICH själv montera dimmer?
Om en defekt dimmer måste bytas ut, innebär detta en massiv intervention i elinstallationen. Detta får endast göras av experter som är väl förtrogna med den sakkunskap som krävs. Viktiga säkerhetsregler som t.ex. låsa upp, säkra mot återinkoppling och konstatera spänningsfrihet måste ovillkorligen beaktas. Den som inte är förtrogen med de nödvändiga metoderna eller saknar de nödvändiga mätmöjligheterna bör hellre be en expert om hjälp.
Vad vet ICH om en transformator är elektronisk eller konventionell?
Konventionella transformatorer har två koppartrådlindningar och en järnkärna. Därför är de ganska svåra med tanke på deras storlek. Konstruktionen motsvarar en kub eller cylinder. Elektroniska transformatorer är däremot betydligt mindre och placerade i ett platt hölje. På grund av den höga taktfrekvensen behövs betydligt mindre koppartråd och järn, vilket gör att transformatorn är mycket enkel. En mätning av utgångsspänningen är endast användbar med ett oscilloskop, eftersom multimeter vid elektroniska transformatorer ofta visar felaktiga eller inga mätvärden.