Rådgivare
Texten nedan är maskinöversatt från tysk originaltext.
Värt att veta om fasprovare
Arbete vid anläggningar med lågspänningsnät måste vara fritt från spänning för att skydda de anställda. Mätteknik används för kontroll av detta tillstånd. Ett verktyg för den första bedömningen av spänningsfrihet är fasprovaren. Vår guide visar dig möjligheterna och gränserna för denna spänningstestare.
Was är en fasmätare?
Konstruktion av en faskontroll
Hur ska provningen utföras?
Was tänk på vid användning av fasprovare?
Vilka defekter kan uppstå på fasprovaren?
Was är en fasmätare?
En spänningsprovare är som enpolig spänningsprovare en rent kvalitativ mätare. Med hjälp av denna metod bestäms om en elektrisk ledning i det jordade lågspänningsnätet har en spänning som är mer än jordad. Den tillåter som mätresultat att säga "ja" för "spänning ligger på" eller "nej" för "ingen spänning i ledaren". Värdet på spänningen är inget uttalande möjligt.
Det spänningsområde i vilket dessa enkla apparater fungerar ligger mellan cirka 150 till 250 volt vid en nätfrekvens upp till ca 500 Hertz. Vissa modeller använder redan 100 V växelspänning. Fasprovare används som testhjälp för snabb registrering av aktuell spänningsförsörjning av normalt spänningsförande ytterledare i en elektrisk anläggning. Den ska också användas för att lokalisera denna ”fas”-ledare i elinstallationer.
Konstruktion av en faskontroll
För fasprovare har formen av en skruvmejsel etablerat sig. Modellerna i vår e-butik är utrustade med blad för spårskruvar i bladbredderna om de tre millimeter. Höljet är så isolerat att endast spetsen med bladet och fingerknappen på baksidan är ledande. Bladskaftet är isolerat och låter endast spetsen föra in till mätdelar i ledande fria. I höljet följer efter slutet på det metalliska bladet ett förkopplingsmotstånd med ett värde på ca 1 megaohm och en glimlampa som ofta är inskruvad med ett fjäderelement för säkert grepp i höljet. På ovansidan sitter en fingerknapp för att röra användaren.
Utförandet som skruvmejsel är lämpligt för att flytta spårskruvar. Höljet är inte konstruerat för stora krafter. Fjäder- eller kopplingsplintar kan enkelt hanteras.
En klämma, liknande en kulspetspenna, skyddar fastestaren från att oavsiktligt falla ur skjortfickor eller jackfickor.
Hur ska provningen utföras?
Spetsen på fasprovare hålls på en (misstänks) spänningsförande ledare. Den person som provas håller ett finger på kontrollantens baksida och ”kopplar” det på så sätt till jorden via kroppskontakt. Om en spänning ligger på proledaren går tack vare förkopplingsmotståndet en mycket låg, ofarlig ström i området under 1 milliampere från instrumentet till jorden, was glimlampa till lampa. Den testade ledaren ska i så fall ha spänning. Om däremot spetsen på faskontrollprövaren berör nolledaren eller skyddsledaren lyser inte glödlampan, eftersom potentialen hos dessa ledningar motsvarar omgivningspotentialen. De är alltså spänningsfria ur fasrevisorns synvinkel.
Was tänk på vid användning av fasprovare?
Uppbyggnaden av en enpolig spänningstestare har inte förändrats på flera årtionden. Den prisvärda enheten är enligt din VDE 0680-6 standardiserad genom utmatningen från april 1977. Dagens standarder för elinstallationer inom industrin tillåter inte längre att man använder sig av faskontrollanordningen för att fastställa elsystemets spänningsfrihet. Tillförlitligheten hos en spänningsprövare är inte 100 % tillförlitlig. Apparaten kan till exempel inte användas för att bära isolerande skor eller arbete på isolerande golvbeläggningar, och den testade ledningen kan ändå ha spänning. Det kan vara till hjälp i ett sådant fall att komma i kontakt med ett värmerör eller liknande.
Det bör också noteras att glödlampans ljusstyrka i fasstestaren inte säger något om den konkreta spänningshöjden. Å andra sidan kan det uppstå fall att, när det inte finns några jordade växelspänningsnät, så lyser inte faskontrollens glimlampa upp trots att det finns en hög spänning, eftersom ingen potentialskillnad föreligger. Detta kan till exempel vara fallet med små, oberoende IT-system. Och även det omvända fallet kan inträffa: På en inte ansluten kabel visas förekomsten av spänning. Detta kan bland annat ske genom att andra strömförande ledare strös upp parallellt med den egentligen strömfria.
Dessutom kan lamporna på den inbyggda glimlampa vara svåra att upptäcka i spänningsprovare vid mycket starkt omgivningsljus. Eftersom det inte är möjligt att entydigt fastställa en ledares spänningsfrihet, har begreppet ”lögnstift” inte bara inrigits bland elektriker, utan även på fasmätare.
Vilka defekter kan uppstå på fasprovaren?
De oftast slagtåliga kapslarna kan sprängas vid felaktig användning. Ett defekt förkopplingsmotstånd eller en förstörd glimlampa gör även mätaren funktionsduglig. På många fasprovare kan höljet öppnas för att byta dessa båda komponenter på skruvförslutningen.
Vårt praktiska tips
En fasmätare kan bara ge ett ”första intryck”, men inte på något sätt, för att ge ett tillförlitligt svar på elinstallatelens spänningsfrihet. Så ett första intryck kan du till exempel besvara frågan om en icke fungerande enhet överhuvudtaget behöver spänning i det matande uttaget eller om säkringen i husinstallationen är på tal. För att säga om spänningsfrihet är enligt norm VDE 0682, del 401 en tvåpolig spänningsprovare det enda tillåtna prövningsinstrumentet och uppfyller kraven i arbetsskyddslagen.