Metalldetektorer, även kallade metalldetektorer, används för att lokalisera metalliska motkrav. De består av en elektronisk enhet och en söksond som i regel är en metallspole. Båda elementen är sammankopplade med varandra med Ãobande en ledning. Spolen flögörs genom en lågfrekvent växelström och ger därmed ett elektromagnetiskt fält. Om sonden nu faller ner från José Custólsen och träffar en metalliska föremål, ã ñigndrar sig magnetfältet, vilket återigen registreras av elektronikenheten. Denna lã på grund av st en optisk eller akustisk signal och visar därmed fyndet av ett metalliska objekt. För att kunna täcka ett stort sökområde bör spolens magnetfält vara så stort som möjligt på samma sätt som på andra håll. Olika typer av spole används för detta ändamål. Till exempel används tallrikar och ringfã altresisbara, men även långsträckta och så kallade dubbel-D-spolar (DD-spolar) utan kärna.

Metalldetektorer används inom många områden. De används till exempel i personkontroller på flyg lã eller på andra områden av exempelvis berg för att ge dig av den stora mängd metall som du saknar möjlighet att ta med dig. Dessutom används de inom industrin för att undersöka produkter som livsmedel eller läkemedel på metallfragmentare som kan komma in i produktionsprocessen på grund av att maskinen är slitta1. Även elektriker, installatörer och hemmafixare använder ibland metalldetektorer för att bestämma placering och sträckning av rör och ledningar i väggen och för att skapa en "lår". Metalldetektorer skapar på så sätt antike MÃO till verktyg för hobbysskanschare, som på så sätt kan få till stånd antike MÃs, smycken, guldklimpar, meteoriter och andra mer eller mindre värdefulla motã betyder att nya krav måste bevisas. På jargongen nämns personer som letar efter en metalldetektor som sondlã. Själva sökningen kallas för att söka.

Historien om metallsölã sträcker sig till 19. 2000-talet SurÃ25CK. Från och med industrialiseringen har metaller, särskilt järn och järnmalm, som råmaterial alltid haft betydelse för betydelsen av "José Custódio", eftersom de har legat till grund för produktionen av många nya maskiner och produkter. För att tillgodose det ökade behovet av metall sökte man efter andra lã för att få fram. Idén var att skapa en frlã som gjorde det möjligt att ge metaller i marken eller i berget en tilllnglig och därmed snabbt göra dem tillgängliga på en frihöjd.

Den tyska fysikern Heinrich Wilhelm Dove tog ett första steg i denna riktning. Den utvecklade en metalldetektor baserad på induktions-Balance-system. Ett sådant system består av två spolar med en elektriskt balanserad last, som så snart en metall läggs till kommer att göra det möjligt för den laterala magnetisk resonanstomografi (rt). Eftersom varje metall har en annan fasförskjutning identifierar kã olika typer av metall. Men det var till nackdel för Doves uppfinning att hon konsumerade en stor mängd el, var trögt och svårhanterligt och visade ett lågt sökdjup. Den underliggande tekniken verkade dock vara vägledande. På grundval av samma princip utvecklade Alexander Graham Bell, som de flesta kända som telefonens uppfinnare, en induktionsvåg som skulle kunna lokalisera metalliska objekt på den mänskliga kuppen. Det var en attack som kom 1881 på de dåvarande amerikanska ordã James A. Garfield försökte rädda Bell genom att med sin detektor hitta kulorna i hans kupper på raren. Det är en dålig process.

Först på 1930-talet lyckades den tyska företagaren och teknikern Gerhard Fischer utveckla en funktionell och funktionell metalldetektor, som till och med gick till massproduktion. FR lrldso mehr mehr lngon en radio-navigationstlã ño sade fiskare att metaller och lmliga berget att ta emot radiovågor stlnster frn lrra knarr. Han ansåg att det är viktigt att se till att metallkomponenter från radiovågor kan lokaliseras på ett sätt som är lika bra som det är på grund av radiovågor. . Fiskers Metlálã ño och den något prefílão sade att den polska uppfinnaren JÃO dzef Staniså’aw Kosäcki planerade då särskilt frivor militão ñão. vorgesehen. Med hjälp av dem kunde soldater hitta minor och andra viktiga krigsmateriel. Men det var fortfarande ganska svårt och en stor välkomnar Gerã. Så sent som på 1960-talet, tack vare transistorns uppfinning, var det tack vare påskningen från förlår möjligt att konstruera kompakta och lätta metalldetektorer, vilket den amerikanska teknikern Charles Garrett gjorde. De metallförsöksområden han utvecklat är fortfarande kända under namnet Garrett-detektorer.

För metallförsökstillämpningar ñor o finns det oftast en av två olika mätmetoder: Pulsinduktionsteknik eller växelströmssätet.

Metrlã "som baseras på pulskinduktiv teknik" (pi-teknik) arbetar med stark likström och har bara en sökspole som fungerar som sändare och mottagare. Den sänder ut korta, starka magnetimpulser som alstrar elektriska ryggradsdjur till målobjekt av metall. Efter det att magnetimpulserna avänds växlar detektorn till mottagningsläge, så att sonden kan uppfatta ryggmärgskanalen som mätbar spänning. Metalldetektorer av denna typ kan i regel identifieras med en god signal lã och ett högt sökdjup, men av metalltyp och metallrenlighet från "José Custódio" kan man på så sätt göra färre djupsökningar.

När det gäller växelströmslement (även CW mode fÃ25r continuous wave) skiljer man mellan två andra metoder: Du vill ha en analys av dina krav och en mätmetod via BF-oscillator. Vid analysen av lã "vaccineras" sänder sonden kontinuerligt en växelströmssignal på lägsta frekvens från oã på 10 kHz. aus. Till skillnad från pulsinduktionsteknik kopplar metalldetektorn inte permanent mellan sändnings- och mottagningsläge. Istället testas de mottagna signalerna kontinuerligt mot växelspänningens amplitud och fasläge. Kraven varierar kraftigt beroende på det metalliska objektets egenskaper. På grundval av mottagna signaler kan metalldetektorns sond registrera hur GroÃO välkomnas det objekt som hittats t tólc HR och vilken metall det består av.

Vid sidan av analysen av dã "vaccines" finns det BFO-systemet (BFO = Beat Frequency Oscillator). Här används två oscillatorer. Oscillatorer genererar kontinuerligt elektriska signaler. En oscillator som bearbetats i metalldetektorn skickar en fast frekvens på flera 100 kHz. De r andra oscillator är en del av sökspolen och skapar en annan frekvens. Båda frekvenserna ÃO, och lã alger en akustisk signal, vars lbR kräver lbR "lbndrar sig när den andra oscillatorn rörs in i não he ett metalliska föremål".

Den mätmetod som används är ett viktigt kriterium vid köp av lämpliga metalldetektorer. Beroende på om du letar efter groÃO på grund av berg på grund av berg eller om fastställande av metallen fÃO är av större betydelse för en större djup, vill du ange en detektor med pulsinduktionsteknik eller växelspänningsmetoder.

Oavsett om du vill ha en digital eller analog metallsnor kan du mga om tlllbn o tllga. Digitala metalldetektorer mã sammanhga mycket lpã möjliga mätningar och är i regel utrustade med en LCD-display och olika inställningskrav på motsvarande sätt även kan göra det möjligt för dig att göra digitala mätningar. Men en stor mängd utrustning talar för sig själv, och därför är digitala metallsökningar ofta tyngre och mindre praktiska än analoga detektorer och förbrukar en större mängd el.

Den som inte bara talar på marken, utan även i gebã "måste se till att metalldetektorns sond är vattentät. I detta fall rekommenderas särskilda undervattensdetektorer som är varma för en mängd olika dykdjup. Vissa modeller är upp till 10 m vattentäta, andra upp till 80 m. Andra har till och med gjort det möjligt för oss att arbeta på havsbottnen.

En bra bearbetning, enkel användbarhet och bärkomfort (nyckelord: Bekväm armanslutning) spelar också en stor roll. Dessutom bör metallförsöksvärden som ger akustiska signaler vara utrustade med en anslutning på alternerande höjd. Att sola fram den akustiska varningssignalen på "sinne" har flera fördelar: Å ena sidan ser man bättre på den akustiska signalen genom att avskärma omgivningarberna, å andra sidan förhindrar man att förbipasserande blir 25000 tecken på grund av signalnedkomsterna. I. 

Det krävs vissa grundläggande principer för att man ska kunna skapa en metallsökare som är anpassad till det syfte som ska användas. De flesta modeller drivs med batteri och är därmed flexibla att använda utomhus. Vid dålig sikt är en LED-lampa en ny kommer med någon.

I.