Rådgivare
Texten nedan är maskinöversatt från tysk originaltext.
Temperaturregulatorn ger säkerhet och tar av dig arbetet
Temperaturreglage är reglage som med hjälp av en temperaturgivare mäter den aktuella temperaturen. . Genom en styrenhet vid avvikelser från önskad temperaturmarginal initieras en regelkrets. På så sätt kan en temperaturförlopp övervakas och optimeras. Till exempel finns temperaturregulatorer som termostater på värmeelement.
Hur fungerar temperaturregulatorer?
Vilka temperaturreglage finns?
Was du beakta när du väljer temperaturreglage?
Hur fungerar temperaturregulatorer?
Reglage som anger skillnader mellan värde och börvärde och ger sedan ett värde för styrstorleken. En temperaturregulator kan alltså ställas in så att den°° inte gör något vid värden mellan 18 och 22 C i rumstemperaturen, men vid underskridning initieras en Uppvärmning eller vid överskridande av en kylning.
Temperaturregulatorn installeras i reglerkretsar som har en angiven temperatur som standardstorlek x och som håller den så konstant som möjligt. . Detta sker via omvägen av en storlek som leder till en förändring av den normala storleken, det vill säga temperaturen.
Temperaturregulator består av en temperaturgivare, en styrenhet och en ställdel
- Temperatursensorn mäter den aktuella temperaturen.
- Styrenheten ändrar ställelementet när avvikelser från bör-värdet (regelskillnad e) uppstår och temperaturregulatorn verkar i motsatt riktning.
- Med hjälp av ställelementet initieras nödvändiga motåtgärder genom anslutna komponenter i det ordinarie kretsloppet.
Temperaturregulatorn förenar ofta sensorer och styrenheter i en komponent. Detta kopplas sedan i den normala cykelcykeln till värme- eller kylsystem som realiserar temperaturförändringar tills det är- och är-värden åter igen. Det är också möjligt att använda andra enheter än efterföljande komponenter som varningslampor eller signallhögtalare som uppmärksammar den kritiska temperaturstatusen.
Vid funktionen baseras temperaturregulatorn ofta på en mekanisk kombination av en temperaturberoende vätskeutvidgning och en mikrobrytare som därigenom utlöses. Mikrobrytaren kan placeras på olika positioner och även användas som elektrisk brytare.
Oftast realiseras regelprocessen hos temperaturregulatorer genom elektroniska kontroller. Vid utgången av temperaturregulatorn installeras kontrollkretsar som styr efterföljande apparater och komponenter så att temperaturen optimeras genom att de drivs eller deaktiveras.
För övrigt används i dag sällan analoga styrprocesser. Det finns undantag vid särskilt höga temperaturer eller vid befintliga anläggningar.
Vilka temperaturreglage finns?
Temperaturreglage
Temperaturregulatorn består av en temperaturgivare och en styrenhet. Sensorn mäter den aktuella temperaturen, styrenheten jämför den med börvärdena och leder vid behov in motåtgärder. Temperaturreglage finns i enkla utföranden med fasta värden och som inställbara modeller, som möjliggör ett utökat användningsspektrum.
Universalkontroll
Universalreglaget är programmerbara temperaturreglage. De används vid processkontroller med varierande parametrar. Vid ingången och utgången till universalreglerarna bearbetas så kallade enhetssignaler, vilket gör att modellerna är kompatibla med enheter från andra tillverkare och fungerar i en gemensam regleringskrets.
Temperaturvakt
Temperaturvakt övervakar att börvärdestemperaturen hålls. De är kopplade till elektroniska styrkretsar som aktiverar eller avaktiverar andra komponenter för temperaturpåverkan om den tillåtna temperaturintervallet över- eller underskrids. Till exempel kan temperaturbegränsare användas i strykjärn. Funktionen gör att du kan stänga av värmeelementen genom att koppla bort kretsen, när den inställda maximitemperaturen har uppnåtts. Även inom livsmedelsområdet används temperaturövervakare för att säkerställa temperaturspecifikationer vid bearbetning och lagring.
Temperaturbegränsare;
Temperaturbegränsare monteras i säkerhetssyfte i apparater och anläggningar. Vid -begränsaren är en elektronisk brytare kopplad till temperatursensorn. Det kan vara en öppnare eller en slutare som utlöser en viss temperaturtröskel.
Info: Det är viktigt att veta att temperaturbegränsare inte automatiskt återgår till utgångsläget. Styrkretsen förblir i detta läge till underhållsarbeten om en säkerhets-temperaturbegränsare har aktiverats.
Rumstermostater
Rumstermostater är temperaturgivare med styrenheter för optimering av rumstemperaturen i byggnader.
Inbyggnadstermostater
Inbyggnadstermostater används för enkla temperaturregleringar, till exempel inom byggnadsteknik för styrning av värmeprocesser. Det finns i analogt och digitalt utförande. Delvis kan digitala termostater bekvämt styras på datorn.
Fuktighetsregulatorer
Fuktighetsregulatorer har extra sensorer för mätning av luftfuktighet. De kommer till användning där inte bara temperaturen, utan även luftfuktigheten måste optimeras. Till exempel finns det fuktighetsregulatorer i växthus, i lagerutrymmen eller för torrläggning av källarutrymmen. Du styr i dessa fall när luftfuktaren eller värmefläkten automatiskt tas i drift.
Was du beakta när du väljer temperaturreglage?
När du väljer passande temperaturreglage uppstår naturligtvis först frågan om vid vilka temperaturer denna ska användas: Det finns många temperaturregulatorer för vanliga rums- och omgivningstemperaturer, modeller med bred lek nedåt för användningsområden till exempel i kylrum och inom forskning och även temperaturreglage för mycket höga temperaturer till exempel i masugnar med metallbearbetning.
Förutom den önskade temperaturmarginalen är toleransen för utlösningsbeteende i vissa tillämpningar av avgörande betydelse. Till exempel i forskningslaboratorier eller vid temperaturkänsliga produktionsprocesser är variationer på mindre än 0,5° C lika med en katastrof. Temperaturreglage som i sådana scenarier ska utföra äkta precisionsarbete, är mycket dyrare.
Temperaturgivaren ska vara konstruerad så att den kan placeras så exakt som möjligt på den plats där den är placerad. Det finns olika givartyper, bland annat sådana som också mäter korrekt i vätskor eller i skyddsatmosfär.
Generellt bör du se på de monteringsalternativ som erbjuds innan du väljer en konkret temperaturregulator. Ofta finns en mätledning mellan sensor och mätstation med visning av en temperaturregulator. En förlängning behövs särskilt om styrenheten inte kan eller ska installeras direkt på mätplatsen.
För elektroniskt styrda reglerkretsar måste först driftspänningen beaktas. Det är inte bara informationen i volt som är relevant, utan även om det handlar om en temperaturregulator för likspänning (DC) eller växelspänning (AC).
I de bearbetningsfunktioner som själva styrenheten i temperaturregulatorn kan ta över skiljer sig enheterna avsevärt åt:
- 2-punkts regulator kan endast täcka två lägen, på eller av. De har alltså teoretiskt sett inte någon tidsinställning om detta inte görs på annat sätt inom ommiljön. Två-punkts regulator är bland annat inbyggda i strykjärn.
- Universalkontroll är programmerbara temperaturregulatorer som även kommunicerar problemfritt med enheter från andra tillverkare via enhetssignaler.
- Däremellan finns ett brett spektrum av mer eller mindre utrustning som kan konfigureras för individuella tillämpningar.
Dessutom uppstår frågan om typ och antal utgångar för överföring av analoga eller digitala signaler från temperaturregulatorn till efterföljande komponenter som värme- och kylelement. För att integrera temperaturreglaget i en regleringskrets, behövs passande anslutningar. Endast ett fåtal modeller arbetar fortfarande med analoga ingångar och utgångar, det mesta går idag elektroniskt. Komplexa elektroniska temperaturregulator kan till exempel ha flera relä- eller transistorutgångar.